Till en nyfödd flickas mamma...

 

...fick jag göra den här ringen.

En slät silverring med en filad fasett på varje sida
och sedan en glittrande blå safir nedsänkt i mitten.
Som en droppe vatten eller en bit av himlen.
 

 

Flickans namn och födelsedatum graverat inuti.

Enkelt - vackert.



Farsdagspresenter!

 

 

Grattis alla fäder i dag!

 

Nästan alltid när jag får beställningar på smycken så är det till kvinnor,

om det inte är förlovnings- eller vigselringar förstås.

 

Det ju lite synd tycker jag, det går ju att göra mycket fint till män också.

Ringar och manschettknappar är ju det vanligaste,

men jag tycker att på en snygg kavaj kan det också

vara väldigt stiligt med en brosch.

 

Här är ett exempel på en brosch som en mycket stilig äldre herre beställde till sig själv.

 Mer sånt om jag får bestämma!

Brosch i flockat trä med en svart pärla, en vit och tre svarta diamanter och nål i oxiderat silver.

 

 

Manschettknappar är ju en klassisk doppresent till pojkar,

lika väl som till studenten eller fars dag.

Dessutom är det väldigt snyggt på kvinnor också,

men jag tror att det är lite ont om sådana damskjortor?

 



 

Ett annat klassiskt herrsmycke är ju olika typer av ringar med monogram på.

Personligt, snyggt och tidlöst på samma gång.

 

Jag tror på den yngre generationer killar, de som är tonåringar nu, där ser man en stor skillnad på vanan att bära smycken. Där bär många både armband, halsband och ringar. För att inte tala om örhängen! Jag är väldigt fascinerad av piercing-örhängen som tänjer ut örsnibben till ett runt hål.

Och lite sugen på att göra så själv, problemet är ju att det är så oåterkalleligt, det går ju inte att ångra sig...Jag har ju tittat mycket på etniska smycken från tex Afrika och Oceanien och sett så fantastiska örsmycken för den typen av örsnibbar. Däremot är dessa piercingsmycken ofta gräsligt fula och framför allt så ser alla likadana ut. Här finns nog en marknad att variera utbudet lite tror jag.

Jag ser fram emot att få en beställning på ett par personliga sådana örhängen!

 

Kanske redan till jul?

 

Familjen lotusblomma!

 

 

Varje gång jag gör något nytt leder det vidare till nya idéer.

Plötsligt har det blivit en hel familj med både smycken och corpus (föremål)

i serien som jag kallar Lotus.

 

Det började med det här halssmycket som beställdes till en tjej som skulle fylla 30.

 

 

Ett halshänge i silver med en fantastisk blågrå tahitipärla ton i ton med hennes ögon.

 

 

 

Sen kom en hel familj med små skålar.

 

 Sen gjorde jag fler varianter på halshänget, både i silver och i titan.

 

 

Och sen gjorde jag ett sammansatt halshänge med flera små lotusformer tillsammans med en magnifik carneolcollier.

 

 

 

Halssmycke med fina fasettslipade carneoler och silver.

 

 

Och nu senast alltså denna diamantbestyckade variant!

Vi får väl se vad som kommer härnäst...

 

 

Halshänge i titan, vitt guld med diamanter och silverkedja.

 

 



Av byrålådsguld...

 

...kan man göra mycket fint!
Till en kvinna med de blåaste av ögon fick jag nyligen göra detta halssmycke.
En lotusblomma i blåfärgat titan, vitt guld och silver.

 

En specialversion av ett halshänge jag gjort tidigare.

Tre ärvda diamanter i olika storlekar fanns och skulle inkorporeras
i ett halssmycke som såg ut så här i den tidigare versionen:

 

Halssmycket var en gåva från hennes föräldrar vars andra dotter gifte sig förra sommaren

och då fick ett par örhängen som jag hade äran att göra,

även de med diamanter från denna ärvda ring.

 

 

 

 

 

Tyvärr en ganska dålig bild, den visar inte alls hur eleganta de faktiskt är och hur fint de gammalslipade diamanterna glittrar!

 

 

 

 

 

Här sitter de tre olika stora diamanterna infattade i en kupad bit vitguld, som sen går rakt igenom titanblomman och låser fast den på baksidan och samtidigt håller fast öglan genom vilken silverkedjan sedan löper.

En klurig speciallösning som tog sin tid att fundera ut.

Den krävs eftersom titan och vitt guld inte går att löda ihop.

 

Desto roligare sen när det är klart!

Lotusblommor!

I våras gjorde jag dessa halshängen med blå lotusblommor till VIDA museums

årliga sommarutställning med silver och smycken. De blev så uppskattade

så nu har jag gjort några nya varianter lagom till jul.

Jag tycker om att markera mitten med bara ett hål, men jag vill också

göra en variant med en briljant eller en glittrande färgsten...

Det tror jag kan bli väldigt fint!

Den här lyxvarianten med en fantastisk tahitipärla i mitten var en beställning

till en blivande 30-åring, som jag gjorde för ett tag sedan.

En grundform med många variantionsmöjligheter! 

Vilken skulle du vilja ha? 

Om beställningsarbeten...

...tycker jag mycket!

Den senast tiden har jag jobbat mycket med beställningsarbeten av olika slag.
Ett av dem tänkte jag berätta om nu. En av mina kunder kom in med en sten hon hade haft i sin ägo länge, en Alexandrit som hon ville låta göra ett smycke till.

Alexandriter är speciella på det sättet att de kan ändra färg.

De växlar mellan lila och grönt beroende på om man ser dem i dagsljus eller elektriskt ljus.

Väldigt fint och speciellt!

Min kund ville ha stenen i ett halssmycke till sig själv så vi talade om storlek,

material och inspiration till smyckets form. Jag tog hand om stenen och började skissa...

En tid senare sågs vi igen för att diskutera mina skisser och se om jag var på rätt väg.

Temat var någon slags stram växtlighet, en lite jugendinspirerad form som jag ville
skulle kännas lite som en teckning i linjen.

Detta visade sig vara precis rätt, så då satte jag igång!

Först gjorde jag en fattning till stenen i guld och därefter valsade jag fram långa,

 smala remsor i silver, lika höga som fattningen. Formmässigt så utgick jag från den

 ovala stenen och gjorde en ganska klassisk oval, medaljongform som jag sedan

 formade till en stiliserad blomstängel med blad runt. Eftersom stenen inte var större än 5 mm.

var detta ett sätt att framhäva den som smyckets centrala punkt.

  Så här långt kommet fick kunden titta en sista gång innan jag lödde fast fattningen på själva hänget och lämnade in det till fattaren för fastsättning av stenen.

När stenen väl sitter fast är det så mycket svårare att göra ändringar,

eftersom man inte kan löda i smycket då stenen riskerar att spricka.

Efter fattning gjorde jag en sista finputs och polering av ytorna innan jag slutligen

oxiderade hela smycket.

Klart!